Frågan om den skatterättsliga behandlingen av differentierad utdelning behandlades så sent som i november 2019 av domstolen. I mål nr 4432-19 ges ytterligare tillskott till praxis i den frågan. Beräkningen av ROT-avdragets storlek när fördelningen mellan arbetskostnad och övriga kostnader inte framgår av fakturan illustreras i mål nr 586-19. Slutligen konstateras i mål nr 1422-19 att det krävs en försäkringsmässig risk för att en sparprodukt ska få behandlas som en kapitalförsäkring oavsett produktens benämning.
Differentierad utdelning – lön eller utdelning?
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 8 januari 2020, mål nr 4432-19, fastställt förhandsbesked
A och B äger hälften var av aktierna i AB X, ett fåmansbolag med kvalificerade aktier. A ska sluta arbeta och ska sälja sina aktier till B. Bolagets värde är drygt 1 000 000 kr. A och B är överens om att A får ta ut ersättningen för aktierna dels i form av utdelning, dels i form ersättning för sitt satsade kapital samt resten som lön. Utdelningen ska utbetalas med 432 000 kr samtidigt som B avstår från utdelning. Det framgår av ansökan om förhandsbeskedet att skillnaden i utdelning mellan aktieägarna inte beror på någon särskild arbetsinsats från A:s sida. A ville veta om utdelningen ska beskattas på något annat sätt än som utdelning på kvalificerade aktier.
Skatterättsnämnden ansåg att utdelningen ska beskattas som utdelning.
Skatteverket överklagade och yrkade i första hand att utdelningen skulle beskattas som lön och i andra hand att såväl A som B skulle beskattas med hälften var, att A:s anskaffningsvärde skulle höjas med motsvarande belopp samt att A ska beskattas för kapitalvinst.
Högsta förvaltningsdomstolen inledde med att konstatera att det vanligtvis saknas anledning att behandla belopp som beslutats som utdelning på bolagsstämman som något annat än utdelning. Men om det finns en direkt koppling mellan aktieägarens arbetsinsats och utdelningen kan utdelningen komma att bedömas som lön och hänvisade bl.a. till domstolens dom den 11 november 2019, mål nr 494-19 (se artikeln i november 2019).
Eftersom det i det här fallet helt saknas en koppling mellan A:s arbetsinsats och utdelningens storlek fastställde domstolen förhandsbeskedet. Utdelningen ska alltså beskattas som utdelning.
ROT-avdrag vid uppdrag till fast pris
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 21 januari 2020, mål nr 586-19
Målarfirman A hade fakturerat kunden med 80 000 kr för ett måleriarbete som var ROT-grundande. Kunden betalade 40 000 kr efter avdrag för ROT. A begärde utbetalning av skattereduktionen med halva beloppet, 40 000 kr. Det framkom senare att arbetskostnaderna kunde uppskattas till 32 000 kr och materialkostnaderna till 48 000 kr. Skatteverket ansåg att kundens betalning på 40 000 kr i första hand avsåg material som inte grundade rätt till skattereduktion. Därmed hade kunden, enligt Skatteverkets uppfattning, inte betalat någon del för arbetet och var därför inte berättigad till skattereduktion för ROT. Verket krävde därför att A skulle återbetala hela beloppet.
Kammarrätten satte ned återbetalningskravet till 24 000 kr.
Högsta förvaltningsdomstolen noterade att A instämde i att arbetskostnaden kunde beräknas till 32 000 kr eller 40 % av totalkostnaden. Därefter menade domstolen att de 40 000 kr som kunden hade betalat till A motsvarade hälften av summan av arbets- resp. materialkostnaderna, dvs. 16 000 kr för arbete och 24 000 kr för material. ROT-avdraget ska därför rätteligen vara 16 000 kr och eftersom A fått 40 000 kr från Skatteverket ska återbetalningen göras med 24 000 kr.
Kapitalförsäkring eller annat sparande?
Högsta förvaltningsdomstolens dom den 24 januari 2020, mål nr 1422-19, fastställt förhandsbesked
A avser att spara genom att teckna en fondförsäkringsprodukt hos ett försäkringsbolag i Luxemburg.
Produkten tecknas på en eller flera personers liv, den kan återköpas av A till ett pris motsvarande värdet vid återköpstillfället alternativt utbetalas 99 % av värdet vid dödsfall, i båda fallen efter avdrag för administrativa kostnader. A ville veta om produkten ska behandlas som en kapitalförsäkring vid beskattningen.
Skatterättsnämnden inhämtade ett yttrande från Finansinspektionen, som anförde att en livförsäkring bygger på en utjämning av risk i ett kollektiv av försäkringstagare. Med hänvisning till yttrandet ansåg Skatterättsnämnden att det inte är fråga om en försäkring utan ett rent sparande.
Högsta förvaltningsdomstolen instämde i nämndens bedömning och motiverade sitt beslut genom att anföra att avtalet helt saknar ett moment av ansamling och delning av risker inom ett kollektiv av försäkringstagare.